“Innan jag åkte hit var jag så säker på att jag inte skulle bli en av de där ’det har förändrat mitt liv’… Det HAR förändrat mitt liv.”
Linnea berättar om sitt år som volontär i Rennes, Frankrike
Den 30 Augusti 2018 flyttade jag helt ensam till Rennes, en stad i Frankrike jag aldrig tidigare hört talas om. När jag landade på flygplatsen möttes jag upp av en kille från Österrike som från och med då var min nya rumskompis. Han var supertrevlig och trots att ett av mina bagage med alla mina kläder inte kommit fram så kändes allting förvånansvärt bra. Nästa dag åkte han för att träffa några vänner och därmed var jag ensam i huset under helgen – som kom att bli några av de värsta dagarna i hela mitt liv. Det var inte förens jag satt där, helt ensam i ett hus som säkert inte städats på x antal månader, som jag insåg vad det är jag gett mig in på. Här skulle jag stanna i tio månader.
Min första (kanske bästa) roomie, åtminstone bästa första-roomie. Trots att det var delvis på grund av honom jag gick igenom ett par helvetes-dagar i början så var han ändå den som fick mig att känna mig hemma när jag var som mest vilsen. Trots att jag knappt ville lämna huset i början så tvingade han med mig ut för att träffa hans vänner, som snabbt också blev mina och som jag har kontakt med än idag.
Det var under sommaren året innan som jag satt och kollade i en EF-katalog med språkresor över hela Europa som idén föddes. Jag hade läst franska i skolan och tanken på att flytta till Frankrike blev plötsligt intressant. Jag kollade vidare på EF och insåg att en elva månader lång språkresa till Frankrike skulle kosta drygt 100 000 kr vilket både jag och mina föräldrar kände var en aaaning dyrt. 😉 Jag la ned sökandet efter just språkresor men fortsatte att kika runt på andra alternativ. I mitten av november kom Globala Kronoberg till skolan och berättade om sin verksamhet och möjligheterna att resa utomlands med dem kändes för bra för att vara sant. Efter några besök på deras kontor fick jag ett mail om en organisation i Frankrike som söker en volontär genom Globala Kronoberg och under mindre än två veckor hade jag skickat ansökan, haft skype-intervju och blivit antagen.
Compagnons Bâtisseurs är en förening som hjälper personer i ekonomiskt och socialt svåra situationer att renovera deras boende. Skillnaden från ett professionellt renoveringsföretag är att de även arbetar på ett socialt plan och samarbetar med volontärer, andra ideellt arbetande men också att personen/personerna vi jobbar hos deltar i arbetet. Mina tio månader hos dem har varit oerhört lärorika – främst inom renovering men också om livet. Innan jag åkte hit var jag så säker på att jag inte skulle bli en av de där “bästa resan i mitt liv” eller “det har förändrat mitt liv”-klyschorna men hoppsan, så blev det. Det HAR förändrat mitt liv. Jag ser saker ur nya perspektiv, jag har lärt känna mig själv bättre och jag har träffat människor från hela världen.
Att jobba med renovering har varit roligt men framförallt lärorikt. Det har varit intressant att få en bild av hur saker och ting går till. Hur bygger man en skiljevägg? Hur lägger man olika typer av golv, installerar toalett och handfat och hur drar man kablar mellan lampor, strömbrytare och elskåp? Det är förmodligen inget område jag kommer jobba inom i framtiden, men att få testa på så mycket olika saker har varit väldigt intressant. Det är antagligen något som jag aldrig hade lärt mig om jag inte gjort denna resan, såvida jag inte valt att arbeta inom den branschen. Förhoppningsvis kommer jag också ha nytta av det jag lärt mig i mitt framtida hem 😉
Innan jag kom hit trodde jag att mitt liv skulle bestå av huvudsakligen jobb, men i själva verket har det bara varit en liten liten del av allt jag gjort. Jag har hittat massor av nya vänner från alla delar av världen som jag kunnat resa och upptäcka nya ställen med. Mitt bland allt har jag också börjat förstå hur jag fungerar i olika situationer, vem jag är och vem jag vill vara. Denna upplevelse har varit så mycket mer än att renovera, och jag är så glad att jag hamnade just här. Trots att jag innan jag flyttade hit inte visste någonting om renovering, knappt kunde ett ord på franska samt var väldigt osäker i att prata engelska. Jag visste inte vad jag hade gett mig in på, men allting föll så småningom på sin plats.
Det var inte förens efter 7-8 månader som jag verkligen föll för detta land. Det var när min franska blev bättre och när jag började resa runt mera som jag verkligen fått en helt ny upplevelse. Det var ingenting jag tänkte på tidigare då jag trivdes superbra även innan dess, men det är de små sakerna som gör den stora skillnaden. Att kunna småprata med någon på bussen, lyssna på radio och läsa tidningen – för att kunna ta del av den franska kulturen på riktigt. Också att resa och ta del av de fantastiska platser som finns – här har jag sett några av de absolut häftigaste och finaste ställen i mitt liv. Jag har mycket kvar att se och göra, men jag har sett tillräckligt för att förstå att jag måste komma tillbaka.
Jag vet inte vart, när eller hur och innan dess väntar en sommar i Sverige och ojjj vad jag ser fram emot det. Det är inte så pjåkigt där hemma heller <3
