Fånga dagen: vinter och vår i Österrike
Förra veckan ”Zoomade” vi med Unn och andra volontärer och idag har vi en möjlighet att läsa något mer om vad hon har gjort.
Hur ser hennes liv i Österrike nu?
Jag har nu gjort ungefär halva min tid som volontär här i Tirol och precis som senaste gången jag skrev så går tiden fortfarande snabbt förbi.
Jag har nu skapat mig mer rutiner och tempot lugnade ner sig lite efter de två första månaderna. Trots det så är det fortfarande mycket som har hänt, jag har till exempel för första gången firat sankt Nikolaus som firas här 6 december. Vi hade då en liten teater och alla på boendet (inklusive volontärer och arbetare) fick varsin säck med godis från Nikolaus som i princip fungerar som våran jultomte. I Österrike kommer inte tomten på julafton utan då kommer istället Jesusbarnet, något jag inte visste om tidigare.
I övrigt så spenderade jag en stor del av vintern med att åka skidor och rodel. Jag valde att åka hem för julafton men till nyår var jag tillbaka igen och den firade jag med de andra volontärerna som valt att stanna här under jul. I Innsbruck såg vi på en lasershow med en väldans massa folk, gatorna var fullpackade med människor som kommit för att se showen. I år var det var premiär för laser, tidigare år har de haft fyrverkerier. En annan häftig upplevelse var när vi var på silent disco utomhus. De hade satt upp en stor scen mitt på den största shoppingatan här i Innsbruck och sen delade de ut gratis hörlurar till alla som ville ha och så stod man där och dansade till musik de förbipasserande inte kunde höra. Men många var nyfikna så efter ett litet tag var det så pass mycket människor att man inte längre tänkte på de som gick förbi utan bara dansade i sin egna bubbla.
Just nu njuter jag till fullo av våren här, solen är stark och på dagarna är det upp emot 20 grader varmt. Situationen är just nu lite speciell på grund av corona, mycket har förändras och jag har inte längre möjlighet att träffa de andra volontärerna här, det är lite tråkigt men inte så mycket att göra något åt. Jag har ändå haft tur jämfört med många av de andra volontärerna då jag fortfarande kan göra samma jobb som innan.
Vet inte om jag nämnde det förra gången jag skrev men jag jobbar och bor på ett boende med människor med funktionshinder. Med mig bor här också två andra volontärer och en anställd så det blir aldrig ensamt. Vi var ett tag i sträng karantän och fick då inte lämna byn, nu har de börjat lätta på restriktionerna så man får röra sig mer fritt men fortfarande bara träffa folk från sitt eget hushåll. Vi gör det bästa av situationen och passar på att ta det lugnt, baka, laga mat tillsammans eller gå på längre vandrings/cykelturer.
Så trots begränsningarna trivs jag bra men ser fram emot till att allt återgår till det normala och jag kan börja träffa mina andra vänner här i Österrike. Jag hoppas på att sommaren blir en händelserik och fylld med nya upplevelser.
Glöm inte att följa oss på sociala medier:
